Här är de största utsläpparna i Kronoberg

Kronobergs län | Klimat |
kondensånga stiger från industriskorstenar
Flickr (PD)

Under 2021 vände växthusgasutsläppen från den svenska industrin upp igen, och ökade med omkring tio procent – till nästan samma nivåer som före pandemin. Men de lokala variationerna är stora.

Kronobergsindustrierna släppte ut växthusgaser motsvarande omkring 25 000 ton koldioxid under år 2021. Det är ungefär lika mycket som året innan.

Ladda ner den här grafen som pngsvgeps

Den enskilt största utsläpparen i Kronobergs län var Ljungby Energi, med Ljungsjöverket i Ljungby, Reservcentralen Gjuterigatan och Reservpanncentralen Mossgatan. Anläggningarna stod ensamma för lejonparten av länets samlade utsläpp av växthusgaser. Deras utsläpp är dock något mindre än året innan.

De tio största utsläpparna i Kronobergs län (ton CO₂-ekvivalenter)
AnläggningÄgareUtsläppSektor
Ljungsjöverket i LjungbyLjungby Energi22 359El och fjärrvärme
Reservpanncentralen i ÄlmhultAdven Energilösningar684El och fjärrvärme
Reservcentralen GjuterigatanLjungby Energi498El och fjärrvärme
AxelnAlvesta Energi377El och fjärrvärme
Lessebo brukLessebo Paper267Pappers- och massaindustri samt tryckerier
Reservpanncentralen MossgatanLjungby Energi240El och fjärrvärme
Fjärrvärmeverket i ÄlmhultAdven Energilösningar202El och fjärrvärme
IKEA Industry ÄlmhultIKEA Industry Älmhult195El och fjärrvärme
VirdavallenAlvesta Energi8El och fjärrvärme
RådmannenAlvesta Energi1El och fjärrvärme

Kraftig ökning i landet som helhet

Industrins utsläpp står för omkring en tredjedel av de växthusgasutsläpp som sker i Sverige (de så kallade territoriella utsläppen). Landets industriutsläpp har sakta minskat de senaste decennierna, från en topp i mitten av 1990-talet, men minskningen har varit långsam, med undantag för en kraftig nergång till följd av covid 19-pandemin 2020.

Under fjolåret studsade utsläppen tillbaka, och är nu nästan lika höga som före pandemin igen.

– När vi pratat med branscherna berättar de att de återgått till normal produktionen efter pandemin, berättar Roman Hackl, klimatanalytiker på Naturvårdsverket.

– En speciell effekt är också att utsläppen från el- och fjärrvärme ökat: Det var ett kallt år, så det var ett stort värmebehov. Samtidigt gjorde det höga elpriset det attraktivt att producera mer el och då tappar man i värmeproduktion, och har fått gå över till fossilt bränsle på en del håll.

Sett till den långsiktiga, sakta nedåtgående trenden, är kurvan fortfarande för flack för att svara upp mot klimatmålen. Nu ökar dock priserna på utsläppsrätter snabbt – under 2021 med en fördubbling – och möjligen har nu priset på att släppa ut växthusgaser nu nått en nivå när det påverkar omställningstakten i Sverige.

– De indikationer vi får från branschen är att priset nu är på en tillräckligt hög nivå för att det ska börja bli lönsamt att producera fossilfritt stål till exempel. Framöver blir det nu viktigt för företagen att få en långsiktig prisbild, för att våga göra stora investeringar, säger Roman Hackl.

De största utsläppen i Sverige kommer från stålindustrin, och den största utsläpparen i hela landet är liksom tidigare år SSAB, med sitt stora stålverk i Luleå, följda av oljebolaget Preems raffinaderier och cementtillverkaren Cementas fabriker.

www.newsworthy.se/koldioxidbudget kan du läsa mer om hur stora utsläppsminskningar som krävs för att nå de klimatmålet, för exempelvis Kronobergs län.

Lokal, datadriven journalistik

Newsworthy är en nyhetssajt som gör lokal journalistik baserat på data. Vi är datajournalister som analyserar och tolkar världen på siffror, snarare än tyckande.

Allt vi gör sker ur ett lokalt perspektiv. Alla artiklar lokalanpassas ner på kommun- och länsnivå.