Industriutsläppen ökar i Blekinge – här är de största utsläpparna
Blekinge län | Klimat |
Industrin står för en tredjedel av Sveriges koldioxidutsläpp. Nya siffror från Naturvårdsverket visar att industriutsläppen i fjol studsade tillbaka upp, efter en nergång under pandemin. Även i Blekinge län ökade industrins utsläpp av växthusgaser, för andra året i rad.
Blekingeindustrierna släppte ut växthusgaser motsvarande omkring 114 000 ton koldioxid under år 2021. Det är 246 procent mer än året innan, en ökning som förklaras av ovanligt mycket fossileldning vid Karlshamnsverket.

Den enskilt största utsläpparen i Blekinge län var Sydkraft Thermal Power, med Karlshamnsverket och Karlshamnsverkets Gasturbinanläggning. Anläggningarna stod ensamma för omkring fyra femtedelar av länets samlade utsläpp av växthusgaser. Deras utsläpp är större än året innan.
Anläggning | Ägare | Utsläpp | Sektor |
---|---|---|---|
Karlshamnsverket | Sydkraft Thermal Power | 89 526 | El och fjärrvärme |
Södra Cell Mörrum | Södra skogsägarna ekonomisk förening | 11 781 | Pappers- och massaindustri samt tryckerier |
AAK Sweden | AarhusKarlshamn Sweden | 7 177 | Livsmedelsindustri |
Volvo Personvagnar, Karosskomponenter, Olofström | Volvo Personvagnar | 3 277 | Övrig industri |
Sörbyverket | Ronneby Miljö & Teknik | 1 059 | El och fjärrvärme |
Vilbokens panncentral | Olofströms Kraft | 514 | El och fjärrvärme |
Karlshamnsverkets Gasturbinanläggning | Sydkraft Thermal Power | 230 | El och fjärrvärme |
PC Vägga, Karlshamn | Karlshamn Energi | 92 | El och fjärrvärme |
PC Halda | Karlshamn Energi | 90 | El och fjärrvärme |
PC Lasarettet, Karlshamn | Karlshamn Energi | 58 | El och fjärrvärme |
Kraftig ökning i landet som helhet
Industrins utsläpp står för omkring en tredjedel av de växthusgasutsläpp som sker i Sverige (de så kallade territoriella utsläppen). Landets industriutsläpp har sakta minskat de senaste decennierna, från en topp i mitten av 1990-talet, men minskningen har varit långsam, med undantag för en kraftig nergång till följd av covid 19-pandemin 2020.
Under fjolåret studsade utsläppen tillbaka, och är nu nästan lika höga som före pandemin igen.
– När vi pratat med branscherna berättar de att de återgått till normal produktionen efter pandemin, berättar Roman Hackl, klimatanalytiker på Naturvårdsverket.
– En speciell effekt är också att utsläppen från el- och fjärrvärme ökat: Det var ett kallt år, så det var ett stort värmebehov. Samtidigt gjorde det höga elpriset det attraktivt att producera mer el och då tappar man i värmeproduktion, och har fått gå över till fossilt bränsle på en del håll.
Sett till den långsiktiga, sakta nedåtgående trenden, är kurvan fortfarande för flack för att svara upp mot klimatmålen. Nu ökar dock priserna på utsläppsrätter snabbt – under 2021 med en fördubbling – och möjligen har nu priset på att släppa ut växthusgaser nu nått en nivå när det påverkar omställningstakten i Sverige.
– De indikationer vi får från branschen är att priset nu är på en tillräckligt hög nivå för att det ska börja bli lönsamt att producera fossilfritt stål till exempel. Framöver blir det nu viktigt för företagen att få en långsiktig prisbild, för att våga göra stora investeringar, säger Roman Hackl.
De största utsläppen i Sverige kommer från stålindustrin, och den största utsläpparen i hela landet är liksom tidigare år SSAB, med sitt stora stålverk i Luleå, följda av oljebolaget Preems raffinaderier och cementtillverkaren Cementas fabriker.
På www.newsworthy.se/koldioxidbudget kan du läsa mer om hur stora utsläppsminskningar som krävs för att nå de klimatmålet, för exempelvis Blekinge län.