Industriutsläppen ökar i Stockholms län – här är de största utsläpparna i länet och i Stockholms kommun
Stockholms kommun | Klimat |
Industrin står för en tredjedel av Sveriges koldioxidutsläpp. Nya siffror från Naturvårdsverket visar att industriutsläppen i fjol studsade tillbaka upp, efter en nergång under pandemin. Men de lokala variationerna är stora.
Totalt ökade industrins utsläpp i landet med drygt tio procent i fjol, jämfört med år 2020. Det betyder att utsläppen nu är tillbaka strax under förpandeminivåerna, baserat på data från de stora utsläppare som omfattas av EU:s utsläppshandel.
Den största industriella utsläpparen av växthusgaser i Stockholms kommun är Stockholm Exergimed Högdalenverket och tio andra anläggningar i kommunen.
Tillsammans släppte alla Stockholmsanläggningar ut växthusgaser motsvarande cirka 347 000 ton koldioxid i fjol.
Industriutsläppen ökar i Stockholms län
I fjol ökade industrins utsläpp av växthusgaser i Stockholms län för första gången på tre år.
Stockholmsindustrierna släppte ut växthusgaser motsvarande omkring 793 000 ton koldioxid under år 2021. Det är 16 procent mer än året innan.

Den enskilt största utsläpparen i Stockholms län var Stockholm Exergi, med Högdalenverket och ytterligare 13 anläggningar. Anläggningarna stod ensamma för omkring hälften av länets samlade utsläpp av växthusgaser. Deras utsläpp är större än året innan.
Anläggning | Ägare | Utsläpp | Sektor |
---|---|---|---|
Högdalenverket | Stockholm Exergi | 312 371 | El och fjärrvärme |
Nynäshamnsraffinaderiet | Nynas | 117 388 | Raffinaderier samt distribution av olja och gas |
Igelsta värmeverk | Söderenergi | 116 566 | El och fjärrvärme |
Högbytorp CHP | E.ON Värme Sverige | 114 284 | El och fjärrvärme |
Bristaverket, Block 1 | Stockholm Exergi | 78 143 | El och fjärrvärme |
Värtaverket | Stockholm Exergi | 25 406 | El och fjärrvärme |
Hässelbyverket | Stockholm Exergi | 7 231 | El och fjärrvärme |
Lidingö värmeverk | Stockholm Exergi | 4 226 | El och fjärrvärme |
Fabriken i Brunna | Fresenius Kabi | 4 045 | Kemiindustri |
Kraftvärmeverket Nynäshamn | Värmevärden i Nynäshamn | 3 944 | El och fjärrvärme |
Kraftig ökning i landet som helhet
Industrins utsläpp står för omkring en tredjedel av de växthusgasutsläpp som sker i Sverige (de så kallade territoriella utsläppen). Landets industriutsläpp har sakta minskat de senaste decennierna, från en topp i mitten av 1990-talet, men minskningen har varit långsam, med undantag för en kraftig nergång till följd av covid 19-pandemin 2020.
Under fjolåret studsade utsläppen tillbaka, och är nu nästan lika höga som före pandemin igen.
– När vi pratat med branscherna berättar de att de återgått till normal produktionen efter pandemin, berättar Roman Hackl, klimatanalytiker på Naturvårdsverket.
– En speciell effekt är också att utsläppen från el- och fjärrvärme ökat: Det var ett kallt år, så det var ett stort värmebehov. Samtidigt gjorde det höga elpriset det attraktivt att producera mer el och då tappar man i värmeproduktion, och har fått gå över till fossilt bränsle på en del håll.
Sett till den långsiktiga, sakta nedåtgående trenden, är kurvan fortfarande för flack för att svara upp mot klimatmålen. Nu ökar dock priserna på utsläppsrätter snabbt – under 2021 med en fördubbling – och möjligen har nu priset på att släppa ut växthusgaser nu nått en nivå när det påverkar omställningstakten i Sverige.
– De indikationer vi får från branschen är att priset nu är på en tillräckligt hög nivå för att det ska börja bli lönsamt att producera fossilfritt stål till exempel. Framöver blir det nu viktigt för företagen att få en långsiktig prisbild, för att våga göra stora investeringar, säger Roman Hackl.
De största utsläppen i Sverige kommer från stålindustrin, och den största utsläpparen i hela landet är liksom tidigare år SSAB, med sitt stora stålverk i Luleå, följda av oljebolaget Preems raffinaderier och cementtillverkaren Cementas fabriker.
På www.newsworthy.se/koldioxidbudget kan du läsa mer om hur stora utsläppsminskningar som krävs för att nå de klimatmålet, för exempelvis Stockholms län.